Barns läsning. Hur ser det ut i Sverige?

Utdrag ur olika rapporter. Hämtat från Svensk biblioteksförenings webbsida/Tinne


Barn, läsning och bibliotek

451.000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.

90% av grundskolans friskolor saknar bemannat skolbibliotek. Motsvarande andel för de kommunala grundskolorna är 61%. Motsvarande andel tre år tidigare var 89% respektive 67%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.

83% av de privata gymnasieskolorna och 16% av de kommunala gymnasierna saknar bemannat bibliotek. Det är en försämring jämfört med tre år tidigare då motsvarande andel var 73% respektive 13%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 7.

Biblioteksbesöken bland barn och ungdomar i åldern 10 till 18 år minskar. Andelen flickor som uppger att de besökt ett bibliotek det senaste halvåret sjönk från 83 till 80 procent och andelen pojkar från 74 till 70 procent mellan läsåret 2002-2003 till läsåret 2004-2005.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i urval, SCB 2007, s 15-16.

Läsningen minskar bland barn och unga. Från läsåret 2002-2003 till läsåret 2004-2005 sjönk andelen flickor som säger sig läsa varje dag eller flera gånger i veckan från 57 till 53 procent och andelen pojkar från 42 till 38 procent. Den grupp som säger att man aldrig läser på sin fritid ökar, om än marginellt. För flickorna ökade andelen från 6 till 7 procent och för pojkarna från 16 till 17 procent.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i urval, SCB 2007, s 15-16.

”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig av det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter och läsintresse.”
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 28.

Enligt en stor internationell studie försämrade svenska tredjeklassare sin läsförmåga mellan 1991 och 2001, både vad gäller läsförståelse och läshastighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 10.

I samma studie intog Sverige 1991 förstaplatsen inom läsning av sakprosa, men hade 2001 halkat ner till en sjätteplats. Sverige var det enda land i studien som hade en negativ utveckling inom läsning av sakprosa.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14.

Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är stor i Sverige i jämförelse med andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s 130-134.

Barn som har många böcker omkring sig hemma har bättre läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre tillgång till böcker i hemmet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

Svenska barn läser allt mindre för nöjes skull och allt fler läser böcker sällan. Det är oroande med tanke på att det finns tydliga samband mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 23.

Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn. Högläsning för barn har mycket stor betydelse för fortsatt språkutveckling och informationskompetens.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 120-123.

Svenska barn använder bibliotek allt mindre. År 1991 svarade 58% att de lånade böcker minst en gång i veckan, medan motsvarande andel tio år senare var 33%. År 1991 svarade 19% att de aldrig eller nästan aldrig lånade böcker och tio år senare var andelen 35%.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

1980 lånade barn i genomsnitt 20 böcker på bibliotek varje år. 2006 var siffran 18.
Källa: Kerstin Rydsjö & AnnaCarin Elf: Studier av barn- och ungdomsbibliotek. En kunskapsöversikt, Regionbibliotek Stockholm 2007, s 107. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 46.

Barns användning av bibliotek har minskat mer i Sverige än andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

Barn som talar ett annat språk än svenska hemma eller barn med få böcker hemma har dock inte minskat sitt boklånande lika mycket. Bibliotekens roll för att utjämna olika förutsättningar är alltså fortfarande betydelsefull.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22-23.

Ungefär tio procent färre barn läser en bok varje dag jämfört med för tjugo år sedan.
Källa: Barnbarometern 2002/2003, www.mms.se/ovrrapp/Barnbarometern%2002-03.doc

År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. Den visade att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull. Bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är exempel på faktorer som påverkade elevernas prestationer positivt.
Källa: Dorothy Williams: Impact of school library services on achievement and learning. Critical literature review of the impact of school library services on achievement and learning to inform the work of the DfES Task Group set up to implement actions contained in the Government’s response to ”Empowering the Learning Community”, The Robert Gordon University, 2001, s 28.

Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18%.
Källa: Keith Curry Lance: ”Libraries and student achievement. The importance of school libraries for improving student test scores”, Threshold winter 2004, s 8-9.

Det finns tydliga kopplingar mellan skolbibliotek och läskunnighet.
Källa: Ken Haycock: The crisis in Canada’s school libraries, Association of Canadian Publishers & Department of Canadian Heritage, 2003, s 28-29 för en översikt över olika resultat.


Läsning och bibliotek

Andelen manliga arbetare som läser böcker varje vecka har sjunkit de senaste tjugo åren från ungefär 30 till 18%. Andelen manliga ej facklärda arbetare som aldrig läser böcker har ökat från en tredjedel till nästan hälften sedan början av 1980-talet. För kvinnliga ej facklärda arbetare är utvecklingen också negativ – i början av 1980-talet läste en fjärdedel aldrig böcker, men andelen har ökat till en tredjedel.
Källa: SCBs ULF-undersökningar, se http://www.scb.se/templates/pressinfo____192034.asp

När man frågar svenskar om de läst en bok det senaste året visar det sig att personer med låg utbildning gjort det i mindre utsträckning (84%) än personer med medelhög (92%) eller hög utbildning (97%).
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115.

Andelen personer med låg utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 45%. Andelen med medelhög utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 68% och andelen med hög utbildning 76%. Biblioteksanvändningen minskar i alla grupper, men mer i de lågutbildade: fyra år tidigare hade 60% av de lågutbildade besökt ett bibliotek det senaste året.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115. Lars Höglund: ”Ändrade biblioteks- och informationsvanor” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ju mer vi är tillsammans. SOM-undersökningen 2003, SOM-institutet 2004, s 313.

Kön, utbildning och studieaktivitet är viktiga faktorer för att förklara vem som besöker bibliotek eller inte. Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86% ett bibliotek minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade männen är motsvarande andel 19%.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 116.

PIRLS 2006

Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försvagats de senaste fem åren, visar den internationella läsundersökningen PIRLS 2006. Sverige ligger fortfarande högt i den internationella jämförelsen, men resultaten är betydligt sämre än i den förra PIRLS-studien, som genomfördes 2001. Undersökningen pekar på att den försämring i svenska barns läskunnighet som inleddes under 1990-talet nu går allt snabbare. Studiens författare framhåller brister hos de svenska skolbiblioteken som en delförklaring.

Tillbakagången beror inte på att andelen svaga läsare har ökat, utan förändringarna kan i stället härledas till att andelen mycket goda läsare har minskat. Både pojkar och flickor presterade sämre 2006 än 2001, men pojkarnas försämring var något mindre än flickornas, vilket betyder att skillnaderna mellan könen krympt något. Fortfarande är dock skillnaderna mellan pojkar och flickor stora i Sverige i jämförelse med många andra länder.

Att svenska elever fick färre poäng i 2006 års undersökning kan inte knytas till sämre förkunskaper vid skolstarten. Tvärtom ägnar sig svenska elever oftare åt grundläggande lästräning med sina föräldrar och har bättre förkunskaper med sig vid skolstarten än tidigare. Det är inte heller självförtroendet som brister. Eleverna hade ungefär samma tilltro till den egna läsförmågan 2006 som 2001, trots att man alltså läste sämre.

Orsakerna kan i stället sökas i inställningen till läsning och i barnens tillgång till böcker. Gruppen som har en mycket positiv inställning till läsning och som ofta läser för nöjes skull har minskat kraftigt och Sverige hamnar nu under både det internationella snittet och medelvärdet för OECD-länderna. Det är oroväckande, eftersom det finns tydliga kopplingar mellan inställning till läsning och läsförmåga. Det finns också klara samband mellan antal barnböcker hemma och läskapacitet. Andelen barn med många barnböcker har minskat i Sverige, liksom andelen barn med föräldrar som läser mycket.

PIRLS-studien tar också upp skolbiblioteken och konstaterar att det på ytan ser mycket bra ut i Sverige; nästan alla svenska skolbarn har tillgång till ett skolbibliotek. Skrapar man däremot på ytan ser det sämre ut. Endast 6 procent av eleverna går i en skola med en heltidsanställd bibliotekarie. I jämförelse med de andra nordiska länderna är det dessutom få svenska elever som går i skolor med skolbibliotek med mer än 500 böcker och tio tidskrifter. Svenska elever går sällan till något annat bibliotek än klassens eget och svenska barn lånar färre böcker på skolbiblioteket än barnen i grannländerna. Det kan således framstå som om tillgången till skolbibliotek är god i Sverige, men bibliotekarierna är få och skolbibliotekens kvalité och tillgänglighet bristfällig.
Källa: PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen, Skolverket 2007, s 8-15, 99-102.

PISA 2006

PISA är en undersökning av 15-åringars kunskaper, bland annat läsförståelse. PISA genomförs vart tredje år och i den senaste undersökningen deltog 57 länder.

Årets PISA-undersökning visar att svenska ungdomar presterar väl. De genomsnittliga resultaten skiljer sig inte mycket från den första PISA-undersökningen 2000. Däremot ökar spridningen mellan goda och sämre läsare. Dessutom presterar de svagaste läsarna sämre 2006 jämfört med 2000.

Skillnaderna mellan könen är ovanligt stora i Sverige jämfört med övriga OECD-länder. Dubbelt så många flickor som pojkar klarar provets högsta läsnivå och endast hälften så många flickor som pojkar når endast upp till den lägsta nivån.
Källa: PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse, Skolverket 2007, s 90-91.

Brittisk satsning på läsning – ett lönsamt projekt

Dålig läskunnighet är kostsamt. En brittisk rapport visar att de offentliga kostnaderna för en individ som inte lär sig läsa under vad som motsvarar det svenska lågstadiet är mellan 44 800 och 53 100 pund (ungefär ca 660 000 kr) fram till och med 37 års ålder, till följd av bland annat ökad arbetslöshet, ohälsa och brottslighet. Det ger en total samhällskostnad på mellan 1,73 och 2,05 miljarder pund (motsvarande ca 25 miljarder kr) – och det per år.
Men det räcker inte att kunna läsa; lusten att läsa är inte minst lika viktig. Enligt OECD är läslust en avgörande faktor för framtida studieframgångar, faktiskt ännu viktigare än välutbildade föräldrar med bra jobb.

Den brittiska regeringen har de senaste tio åren placerat frågan om befolkningens läskunnighet högt på den politiska dagordningen. Bland annat tog den brittiska regeringen 1997 ett initiativ för att öka läskunnigheten bland barn. Projektet gick ut på att alla låg- och mellanstadiebarn fick en timmes lästräning med lästeknisk inriktning varje dag.

Trots det har antalet unga som säger att de aldrig läser en bok ökat från 23 till 35% från 1997 till 2003. Engelska ungdomar som slutar skolan läser ungefär lika bra som unga i andra länder, men de väljer inte lika gärna att läsa böcker för nöjes skull.

Den brittiska regeringen med finansminister Gordon Brown i spetsen väljer därför att introducera en ny metod – ”Reading Recovery” – som i stället ska öka barnens läslust. Varje år ska 30 000 sexåringar få en halv timmes lästräning i en-till-en-form per dag med inriktning på att läsningen ska vara lustfylld. Metoden har prövats och undersökningar visar att 79% av barnen som är med i programmet (kallat ”Every Child a Reader”) får betydligt ökad läsförmåga. På fyra till fem månader tillägnar de sig kunskaper som annars hade tagit dem 21 månader. Förhoppningen är också att de engelska barnen ska få en livslång relation till böcker.

Projektet kostar ungefär 2 400 pund (ca 32 000 kr) per barn. För samhället är det en god investering – vinsterna i Storbritannien beräknas bli motsvarande 1,5 miljarder pund (ca 20 miljarder kr) varje år fram till dess att personerna fyller 37 år. För varje satsat pund beräknar man alltså få mellan 15 och 17 pund tillbaka varje år. Och då är inte bland annat gynnsamma effekter på läskunnighetens överföring mellan generationer medräknade.
Källor:
The long term costs of literacy difficulties, KPMG Foundation december 2006.
Every Child a Reader: the results of the first year, november 2006.
”Catching up”, The Economist 2006-12-19.
”Reading scheme will save taxpayer money, study finds”, Guardian 2006-12-11.
Se vidare på hemsidan www.everychildareader.org

Uppdaterad 3 juli 2007