tisdag 28 oktober 2008
torsdag 23 oktober 2008
Bli sondmatad eller matad med silversked av bibliotekarie?
Roligt och intressant inlägg på Bokhora om att bibliotekarier bör rekommendera böcker som ligger utanför "bekvämlighetszonen".
måndag 20 oktober 2008
För er som har tonåringar
Ny sida för er som har tonåringar. Jag är förbi denna tid på både gott och ont men kanske kan hitta lite inspiration på annat sätt. Det gäller ju att hålla sig uppdaterad om målgruppen.
tisdag 14 oktober 2008
Kenta och könsrollerna
28 november, Stockholm
Kenta och könsrollerna - genusperspektiv i barnlitteraturen
Är det viktigt med genusperspektiv i barnlitteratur? Kan man förena ett pedagogiskt budskap och konstnärlig kvalitet? Behöver vi fler barnböcker som bryter mönster? Hur kan man arbeta med genus och barnlitteratur och vilken effekt kan det få på sikt? Dessa frågor diskuteras på konferensen som arrangeras av Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek.
Arr: Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek
Mer info: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2008/genusperspektiv/konf.html
Kenta och könsrollerna - genusperspektiv i barnlitteraturen
Är det viktigt med genusperspektiv i barnlitteratur? Kan man förena ett pedagogiskt budskap och konstnärlig kvalitet? Behöver vi fler barnböcker som bryter mönster? Hur kan man arbeta med genus och barnlitteratur och vilken effekt kan det få på sikt? Dessa frågor diskuteras på konferensen som arrangeras av Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek.
Arr: Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek
Mer info: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2008/genusperspektiv/konf.html
Barns läsning. Hur ser det ut i Sverige?
Utdrag ur olika rapporter. Hämtat från Svensk biblioteksförenings webbsida/Tinne
Barn, läsning och bibliotek
451.000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.
90% av grundskolans friskolor saknar bemannat skolbibliotek. Motsvarande andel för de kommunala grundskolorna är 61%. Motsvarande andel tre år tidigare var 89% respektive 67%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.
83% av de privata gymnasieskolorna och 16% av de kommunala gymnasierna saknar bemannat bibliotek. Det är en försämring jämfört med tre år tidigare då motsvarande andel var 73% respektive 13%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 7.
Biblioteksbesöken bland barn och ungdomar i åldern 10 till 18 år minskar. Andelen flickor som uppger att de besökt ett bibliotek det senaste halvåret sjönk från 83 till 80 procent och andelen pojkar från 74 till 70 procent mellan läsåret 2002-2003 till läsåret 2004-2005.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i urval, SCB 2007, s 15-16.
Läsningen minskar bland barn och unga. Från läsåret 2002-2003 till läsåret 2004-2005 sjönk andelen flickor som säger sig läsa varje dag eller flera gånger i veckan från 57 till 53 procent och andelen pojkar från 42 till 38 procent. Den grupp som säger att man aldrig läser på sin fritid ökar, om än marginellt. För flickorna ökade andelen från 6 till 7 procent och för pojkarna från 16 till 17 procent.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i urval, SCB 2007, s 15-16.
”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig av det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter och läsintresse.”
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 28.
Enligt en stor internationell studie försämrade svenska tredjeklassare sin läsförmåga mellan 1991 och 2001, både vad gäller läsförståelse och läshastighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 10.
I samma studie intog Sverige 1991 förstaplatsen inom läsning av sakprosa, men hade 2001 halkat ner till en sjätteplats. Sverige var det enda land i studien som hade en negativ utveckling inom läsning av sakprosa.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14.
Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är stor i Sverige i jämförelse med andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s 130-134.
Barn som har många böcker omkring sig hemma har bättre läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre tillgång till böcker i hemmet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.
Svenska barn läser allt mindre för nöjes skull och allt fler läser böcker sällan. Det är oroande med tanke på att det finns tydliga samband mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 23.
Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn. Högläsning för barn har mycket stor betydelse för fortsatt språkutveckling och informationskompetens.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 120-123.
Svenska barn använder bibliotek allt mindre. År 1991 svarade 58% att de lånade böcker minst en gång i veckan, medan motsvarande andel tio år senare var 33%. År 1991 svarade 19% att de aldrig eller nästan aldrig lånade böcker och tio år senare var andelen 35%.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.
1980 lånade barn i genomsnitt 20 böcker på bibliotek varje år. 2006 var siffran 18.
Källa: Kerstin Rydsjö & AnnaCarin Elf: Studier av barn- och ungdomsbibliotek. En kunskapsöversikt, Regionbibliotek Stockholm 2007, s 107. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 46.
Barns användning av bibliotek har minskat mer i Sverige än andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.
Barn som talar ett annat språk än svenska hemma eller barn med få böcker hemma har dock inte minskat sitt boklånande lika mycket. Bibliotekens roll för att utjämna olika förutsättningar är alltså fortfarande betydelsefull.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22-23.
Ungefär tio procent färre barn läser en bok varje dag jämfört med för tjugo år sedan.
Källa: Barnbarometern 2002/2003, www.mms.se/ovrrapp/Barnbarometern%2002-03.doc
År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. Den visade att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull. Bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är exempel på faktorer som påverkade elevernas prestationer positivt.
Källa: Dorothy Williams: Impact of school library services on achievement and learning. Critical literature review of the impact of school library services on achievement and learning to inform the work of the DfES Task Group set up to implement actions contained in the Government’s response to ”Empowering the Learning Community”, The Robert Gordon University, 2001, s 28.
Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18%.
Källa: Keith Curry Lance: ”Libraries and student achievement. The importance of school libraries for improving student test scores”, Threshold winter 2004, s 8-9.
Det finns tydliga kopplingar mellan skolbibliotek och läskunnighet.
Källa: Ken Haycock: The crisis in Canada’s school libraries, Association of Canadian Publishers & Department of Canadian Heritage, 2003, s 28-29 för en översikt över olika resultat.
Läsning och bibliotek
Andelen manliga arbetare som läser böcker varje vecka har sjunkit de senaste tjugo åren från ungefär 30 till 18%. Andelen manliga ej facklärda arbetare som aldrig läser böcker har ökat från en tredjedel till nästan hälften sedan början av 1980-talet. För kvinnliga ej facklärda arbetare är utvecklingen också negativ – i början av 1980-talet läste en fjärdedel aldrig böcker, men andelen har ökat till en tredjedel.
Källa: SCBs ULF-undersökningar, se http://www.scb.se/templates/pressinfo____192034.asp
När man frågar svenskar om de läst en bok det senaste året visar det sig att personer med låg utbildning gjort det i mindre utsträckning (84%) än personer med medelhög (92%) eller hög utbildning (97%).
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115.
Andelen personer med låg utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 45%. Andelen med medelhög utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 68% och andelen med hög utbildning 76%. Biblioteksanvändningen minskar i alla grupper, men mer i de lågutbildade: fyra år tidigare hade 60% av de lågutbildade besökt ett bibliotek det senaste året.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115. Lars Höglund: ”Ändrade biblioteks- och informationsvanor” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ju mer vi är tillsammans. SOM-undersökningen 2003, SOM-institutet 2004, s 313.
Kön, utbildning och studieaktivitet är viktiga faktorer för att förklara vem som besöker bibliotek eller inte. Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86% ett bibliotek minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade männen är motsvarande andel 19%.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 116.
PIRLS 2006
Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försvagats de senaste fem åren, visar den internationella läsundersökningen PIRLS 2006. Sverige ligger fortfarande högt i den internationella jämförelsen, men resultaten är betydligt sämre än i den förra PIRLS-studien, som genomfördes 2001. Undersökningen pekar på att den försämring i svenska barns läskunnighet som inleddes under 1990-talet nu går allt snabbare. Studiens författare framhåller brister hos de svenska skolbiblioteken som en delförklaring.
Tillbakagången beror inte på att andelen svaga läsare har ökat, utan förändringarna kan i stället härledas till att andelen mycket goda läsare har minskat. Både pojkar och flickor presterade sämre 2006 än 2001, men pojkarnas försämring var något mindre än flickornas, vilket betyder att skillnaderna mellan könen krympt något. Fortfarande är dock skillnaderna mellan pojkar och flickor stora i Sverige i jämförelse med många andra länder.
Att svenska elever fick färre poäng i 2006 års undersökning kan inte knytas till sämre förkunskaper vid skolstarten. Tvärtom ägnar sig svenska elever oftare åt grundläggande lästräning med sina föräldrar och har bättre förkunskaper med sig vid skolstarten än tidigare. Det är inte heller självförtroendet som brister. Eleverna hade ungefär samma tilltro till den egna läsförmågan 2006 som 2001, trots att man alltså läste sämre.
Orsakerna kan i stället sökas i inställningen till läsning och i barnens tillgång till böcker. Gruppen som har en mycket positiv inställning till läsning och som ofta läser för nöjes skull har minskat kraftigt och Sverige hamnar nu under både det internationella snittet och medelvärdet för OECD-länderna. Det är oroväckande, eftersom det finns tydliga kopplingar mellan inställning till läsning och läsförmåga. Det finns också klara samband mellan antal barnböcker hemma och läskapacitet. Andelen barn med många barnböcker har minskat i Sverige, liksom andelen barn med föräldrar som läser mycket.
PIRLS-studien tar också upp skolbiblioteken och konstaterar att det på ytan ser mycket bra ut i Sverige; nästan alla svenska skolbarn har tillgång till ett skolbibliotek. Skrapar man däremot på ytan ser det sämre ut. Endast 6 procent av eleverna går i en skola med en heltidsanställd bibliotekarie. I jämförelse med de andra nordiska länderna är det dessutom få svenska elever som går i skolor med skolbibliotek med mer än 500 böcker och tio tidskrifter. Svenska elever går sällan till något annat bibliotek än klassens eget och svenska barn lånar färre böcker på skolbiblioteket än barnen i grannländerna. Det kan således framstå som om tillgången till skolbibliotek är god i Sverige, men bibliotekarierna är få och skolbibliotekens kvalité och tillgänglighet bristfällig.
Källa: PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen, Skolverket 2007, s 8-15, 99-102.
PISA 2006
PISA är en undersökning av 15-åringars kunskaper, bland annat läsförståelse. PISA genomförs vart tredje år och i den senaste undersökningen deltog 57 länder.
Årets PISA-undersökning visar att svenska ungdomar presterar väl. De genomsnittliga resultaten skiljer sig inte mycket från den första PISA-undersökningen 2000. Däremot ökar spridningen mellan goda och sämre läsare. Dessutom presterar de svagaste läsarna sämre 2006 jämfört med 2000.
Skillnaderna mellan könen är ovanligt stora i Sverige jämfört med övriga OECD-länder. Dubbelt så många flickor som pojkar klarar provets högsta läsnivå och endast hälften så många flickor som pojkar når endast upp till den lägsta nivån.
Källa: PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse, Skolverket 2007, s 90-91.
Brittisk satsning på läsning – ett lönsamt projekt
Dålig läskunnighet är kostsamt. En brittisk rapport visar att de offentliga kostnaderna för en individ som inte lär sig läsa under vad som motsvarar det svenska lågstadiet är mellan 44 800 och 53 100 pund (ungefär ca 660 000 kr) fram till och med 37 års ålder, till följd av bland annat ökad arbetslöshet, ohälsa och brottslighet. Det ger en total samhällskostnad på mellan 1,73 och 2,05 miljarder pund (motsvarande ca 25 miljarder kr) – och det per år.
Men det räcker inte att kunna läsa; lusten att läsa är inte minst lika viktig. Enligt OECD är läslust en avgörande faktor för framtida studieframgångar, faktiskt ännu viktigare än välutbildade föräldrar med bra jobb.
Den brittiska regeringen har de senaste tio åren placerat frågan om befolkningens läskunnighet högt på den politiska dagordningen. Bland annat tog den brittiska regeringen 1997 ett initiativ för att öka läskunnigheten bland barn. Projektet gick ut på att alla låg- och mellanstadiebarn fick en timmes lästräning med lästeknisk inriktning varje dag.
Trots det har antalet unga som säger att de aldrig läser en bok ökat från 23 till 35% från 1997 till 2003. Engelska ungdomar som slutar skolan läser ungefär lika bra som unga i andra länder, men de väljer inte lika gärna att läsa böcker för nöjes skull.
Den brittiska regeringen med finansminister Gordon Brown i spetsen väljer därför att introducera en ny metod – ”Reading Recovery” – som i stället ska öka barnens läslust. Varje år ska 30 000 sexåringar få en halv timmes lästräning i en-till-en-form per dag med inriktning på att läsningen ska vara lustfylld. Metoden har prövats och undersökningar visar att 79% av barnen som är med i programmet (kallat ”Every Child a Reader”) får betydligt ökad läsförmåga. På fyra till fem månader tillägnar de sig kunskaper som annars hade tagit dem 21 månader. Förhoppningen är också att de engelska barnen ska få en livslång relation till böcker.
Projektet kostar ungefär 2 400 pund (ca 32 000 kr) per barn. För samhället är det en god investering – vinsterna i Storbritannien beräknas bli motsvarande 1,5 miljarder pund (ca 20 miljarder kr) varje år fram till dess att personerna fyller 37 år. För varje satsat pund beräknar man alltså få mellan 15 och 17 pund tillbaka varje år. Och då är inte bland annat gynnsamma effekter på läskunnighetens överföring mellan generationer medräknade.
Källor:
The long term costs of literacy difficulties, KPMG Foundation december 2006.
Every Child a Reader: the results of the first year, november 2006.
”Catching up”, The Economist 2006-12-19.
”Reading scheme will save taxpayer money, study finds”, Guardian 2006-12-11.
Se vidare på hemsidan www.everychildareader.org
Uppdaterad 3 juli 2007
Barn, läsning och bibliotek
451.000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.
90% av grundskolans friskolor saknar bemannat skolbibliotek. Motsvarande andel för de kommunala grundskolorna är 61%. Motsvarande andel tre år tidigare var 89% respektive 67%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.
83% av de privata gymnasieskolorna och 16% av de kommunala gymnasierna saknar bemannat bibliotek. Det är en försämring jämfört med tre år tidigare då motsvarande andel var 73% respektive 13%.
Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 7.
Biblioteksbesöken bland barn och ungdomar i åldern 10 till 18 år minskar. Andelen flickor som uppger att de besökt ett bibliotek det senaste halvåret sjönk från 83 till 80 procent och andelen pojkar från 74 till 70 procent mellan läsåret 2002-2003 till läsåret 2004-2005.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i urval, SCB 2007, s 15-16.
Läsningen minskar bland barn och unga. Från läsåret 2002-2003 till läsåret 2004-2005 sjönk andelen flickor som säger sig läsa varje dag eller flera gånger i veckan från 57 till 53 procent och andelen pojkar från 42 till 38 procent. Den grupp som säger att man aldrig läser på sin fritid ökar, om än marginellt. För flickorna ökade andelen från 6 till 7 procent och för pojkarna från 16 till 17 procent.
Källa: Barns villkor, SCB 2005, s 59, 61. Välfärdsstatistik i urval, SCB 2007, s 15-16.
”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig av det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter och läsintresse.”
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 28.
Enligt en stor internationell studie försämrade svenska tredjeklassare sin läsförmåga mellan 1991 och 2001, både vad gäller läsförståelse och läshastighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 10.
I samma studie intog Sverige 1991 förstaplatsen inom läsning av sakprosa, men hade 2001 halkat ner till en sjätteplats. Sverige var det enda land i studien som hade en negativ utveckling inom läsning av sakprosa.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14.
Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är stor i Sverige i jämförelse med andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s 130-134.
Barn som har många böcker omkring sig hemma har bättre läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre tillgång till böcker i hemmet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.
Svenska barn läser allt mindre för nöjes skull och allt fler läser böcker sällan. Det är oroande med tanke på att det finns tydliga samband mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 23.
Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn. Högläsning för barn har mycket stor betydelse för fortsatt språkutveckling och informationskompetens.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 120-123.
Svenska barn använder bibliotek allt mindre. År 1991 svarade 58% att de lånade böcker minst en gång i veckan, medan motsvarande andel tio år senare var 33%. År 1991 svarade 19% att de aldrig eller nästan aldrig lånade böcker och tio år senare var andelen 35%.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.
1980 lånade barn i genomsnitt 20 böcker på bibliotek varje år. 2006 var siffran 18.
Källa: Kerstin Rydsjö & AnnaCarin Elf: Studier av barn- och ungdomsbibliotek. En kunskapsöversikt, Regionbibliotek Stockholm 2007, s 107. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 46.
Barns användning av bibliotek har minskat mer i Sverige än andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.
Barn som talar ett annat språk än svenska hemma eller barn med få böcker hemma har dock inte minskat sitt boklånande lika mycket. Bibliotekens roll för att utjämna olika förutsättningar är alltså fortfarande betydelsefull.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22-23.
Ungefär tio procent färre barn läser en bok varje dag jämfört med för tjugo år sedan.
Källa: Barnbarometern 2002/2003, www.mms.se/ovrrapp/Barnbarometern%2002-03.doc
År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. Den visade att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull. Bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är exempel på faktorer som påverkade elevernas prestationer positivt.
Källa: Dorothy Williams: Impact of school library services on achievement and learning. Critical literature review of the impact of school library services on achievement and learning to inform the work of the DfES Task Group set up to implement actions contained in the Government’s response to ”Empowering the Learning Community”, The Robert Gordon University, 2001, s 28.
Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18%.
Källa: Keith Curry Lance: ”Libraries and student achievement. The importance of school libraries for improving student test scores”, Threshold winter 2004, s 8-9.
Det finns tydliga kopplingar mellan skolbibliotek och läskunnighet.
Källa: Ken Haycock: The crisis in Canada’s school libraries, Association of Canadian Publishers & Department of Canadian Heritage, 2003, s 28-29 för en översikt över olika resultat.
Läsning och bibliotek
Andelen manliga arbetare som läser böcker varje vecka har sjunkit de senaste tjugo åren från ungefär 30 till 18%. Andelen manliga ej facklärda arbetare som aldrig läser böcker har ökat från en tredjedel till nästan hälften sedan början av 1980-talet. För kvinnliga ej facklärda arbetare är utvecklingen också negativ – i början av 1980-talet läste en fjärdedel aldrig böcker, men andelen har ökat till en tredjedel.
Källa: SCBs ULF-undersökningar, se http://www.scb.se/templates/pressinfo____192034.asp
När man frågar svenskar om de läst en bok det senaste året visar det sig att personer med låg utbildning gjort det i mindre utsträckning (84%) än personer med medelhög (92%) eller hög utbildning (97%).
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115.
Andelen personer med låg utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 45%. Andelen med medelhög utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 68% och andelen med hög utbildning 76%. Biblioteksanvändningen minskar i alla grupper, men mer i de lågutbildade: fyra år tidigare hade 60% av de lågutbildade besökt ett bibliotek det senaste året.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115. Lars Höglund: ”Ändrade biblioteks- och informationsvanor” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ju mer vi är tillsammans. SOM-undersökningen 2003, SOM-institutet 2004, s 313.
Kön, utbildning och studieaktivitet är viktiga faktorer för att förklara vem som besöker bibliotek eller inte. Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86% ett bibliotek minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade männen är motsvarande andel 19%.
Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 116.
PIRLS 2006
Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försvagats de senaste fem åren, visar den internationella läsundersökningen PIRLS 2006. Sverige ligger fortfarande högt i den internationella jämförelsen, men resultaten är betydligt sämre än i den förra PIRLS-studien, som genomfördes 2001. Undersökningen pekar på att den försämring i svenska barns läskunnighet som inleddes under 1990-talet nu går allt snabbare. Studiens författare framhåller brister hos de svenska skolbiblioteken som en delförklaring.
Tillbakagången beror inte på att andelen svaga läsare har ökat, utan förändringarna kan i stället härledas till att andelen mycket goda läsare har minskat. Både pojkar och flickor presterade sämre 2006 än 2001, men pojkarnas försämring var något mindre än flickornas, vilket betyder att skillnaderna mellan könen krympt något. Fortfarande är dock skillnaderna mellan pojkar och flickor stora i Sverige i jämförelse med många andra länder.
Att svenska elever fick färre poäng i 2006 års undersökning kan inte knytas till sämre förkunskaper vid skolstarten. Tvärtom ägnar sig svenska elever oftare åt grundläggande lästräning med sina föräldrar och har bättre förkunskaper med sig vid skolstarten än tidigare. Det är inte heller självförtroendet som brister. Eleverna hade ungefär samma tilltro till den egna läsförmågan 2006 som 2001, trots att man alltså läste sämre.
Orsakerna kan i stället sökas i inställningen till läsning och i barnens tillgång till böcker. Gruppen som har en mycket positiv inställning till läsning och som ofta läser för nöjes skull har minskat kraftigt och Sverige hamnar nu under både det internationella snittet och medelvärdet för OECD-länderna. Det är oroväckande, eftersom det finns tydliga kopplingar mellan inställning till läsning och läsförmåga. Det finns också klara samband mellan antal barnböcker hemma och läskapacitet. Andelen barn med många barnböcker har minskat i Sverige, liksom andelen barn med föräldrar som läser mycket.
PIRLS-studien tar också upp skolbiblioteken och konstaterar att det på ytan ser mycket bra ut i Sverige; nästan alla svenska skolbarn har tillgång till ett skolbibliotek. Skrapar man däremot på ytan ser det sämre ut. Endast 6 procent av eleverna går i en skola med en heltidsanställd bibliotekarie. I jämförelse med de andra nordiska länderna är det dessutom få svenska elever som går i skolor med skolbibliotek med mer än 500 böcker och tio tidskrifter. Svenska elever går sällan till något annat bibliotek än klassens eget och svenska barn lånar färre böcker på skolbiblioteket än barnen i grannländerna. Det kan således framstå som om tillgången till skolbibliotek är god i Sverige, men bibliotekarierna är få och skolbibliotekens kvalité och tillgänglighet bristfällig.
Källa: PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen, Skolverket 2007, s 8-15, 99-102.
PISA 2006
PISA är en undersökning av 15-åringars kunskaper, bland annat läsförståelse. PISA genomförs vart tredje år och i den senaste undersökningen deltog 57 länder.
Årets PISA-undersökning visar att svenska ungdomar presterar väl. De genomsnittliga resultaten skiljer sig inte mycket från den första PISA-undersökningen 2000. Däremot ökar spridningen mellan goda och sämre läsare. Dessutom presterar de svagaste läsarna sämre 2006 jämfört med 2000.
Skillnaderna mellan könen är ovanligt stora i Sverige jämfört med övriga OECD-länder. Dubbelt så många flickor som pojkar klarar provets högsta läsnivå och endast hälften så många flickor som pojkar når endast upp till den lägsta nivån.
Källa: PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse, Skolverket 2007, s 90-91.
Brittisk satsning på läsning – ett lönsamt projekt
Dålig läskunnighet är kostsamt. En brittisk rapport visar att de offentliga kostnaderna för en individ som inte lär sig läsa under vad som motsvarar det svenska lågstadiet är mellan 44 800 och 53 100 pund (ungefär ca 660 000 kr) fram till och med 37 års ålder, till följd av bland annat ökad arbetslöshet, ohälsa och brottslighet. Det ger en total samhällskostnad på mellan 1,73 och 2,05 miljarder pund (motsvarande ca 25 miljarder kr) – och det per år.
Men det räcker inte att kunna läsa; lusten att läsa är inte minst lika viktig. Enligt OECD är läslust en avgörande faktor för framtida studieframgångar, faktiskt ännu viktigare än välutbildade föräldrar med bra jobb.
Den brittiska regeringen har de senaste tio åren placerat frågan om befolkningens läskunnighet högt på den politiska dagordningen. Bland annat tog den brittiska regeringen 1997 ett initiativ för att öka läskunnigheten bland barn. Projektet gick ut på att alla låg- och mellanstadiebarn fick en timmes lästräning med lästeknisk inriktning varje dag.
Trots det har antalet unga som säger att de aldrig läser en bok ökat från 23 till 35% från 1997 till 2003. Engelska ungdomar som slutar skolan läser ungefär lika bra som unga i andra länder, men de väljer inte lika gärna att läsa böcker för nöjes skull.
Den brittiska regeringen med finansminister Gordon Brown i spetsen väljer därför att introducera en ny metod – ”Reading Recovery” – som i stället ska öka barnens läslust. Varje år ska 30 000 sexåringar få en halv timmes lästräning i en-till-en-form per dag med inriktning på att läsningen ska vara lustfylld. Metoden har prövats och undersökningar visar att 79% av barnen som är med i programmet (kallat ”Every Child a Reader”) får betydligt ökad läsförmåga. På fyra till fem månader tillägnar de sig kunskaper som annars hade tagit dem 21 månader. Förhoppningen är också att de engelska barnen ska få en livslång relation till böcker.
Projektet kostar ungefär 2 400 pund (ca 32 000 kr) per barn. För samhället är det en god investering – vinsterna i Storbritannien beräknas bli motsvarande 1,5 miljarder pund (ca 20 miljarder kr) varje år fram till dess att personerna fyller 37 år. För varje satsat pund beräknar man alltså få mellan 15 och 17 pund tillbaka varje år. Och då är inte bland annat gynnsamma effekter på läskunnighetens överföring mellan generationer medräknade.
Källor:
The long term costs of literacy difficulties, KPMG Foundation december 2006.
Every Child a Reader: the results of the first year, november 2006.
”Catching up”, The Economist 2006-12-19.
”Reading scheme will save taxpayer money, study finds”, Guardian 2006-12-11.
Se vidare på hemsidan www.everychildareader.org
Uppdaterad 3 juli 2007
onsdag 8 oktober 2008
Pysseltips inför halloween
På Unga faktas sida finns det läskigt pyssel, bla montermemory och fladdermus-mallar.
tisdag 7 oktober 2008
Kråkfötter 2009
Inbjudan till alla som arbetar med barn och bibliotek i Gävleborg
På barnarbetsmötet i Bomhus bestämdes att Bok och berättarkalaset Kråkfötter skall gå av stapeln 20-30 april 2009. Nu måste vi börja planera.
Vi ses den måndagen den 3 november 2008 i Söderhamn för inledande diskussioner. Vi börjar kl 9:00 med fika & och lite boktipsande. Vi arbetar fram till kl.13:00 då vi tar gemensam lunch.
Några frågeställningar är:
• Tema 2009?
• Kråkfotssidan på webben
• Skolorna och andra samverkanspartners.
• Ekonomi
Var kan man söka pengar? Alla tips mottages tacksamt.
• Kalas-Program
Samverkan mellan kommuner?
• Marknadsföring?
• Hur kan länsbiblioteket hjälpa till?
• Övrigt?
Tinne-tankar omkring detta:
Maria Westerman och undertecknad kommer att finnas till hands.
Det är Astronomiår 2009. Kan man göra något omkring det? Hur koppla detta till läsfrämjande? http://www.astronomi2009.se/planering/SvenskaAstronomiskaS%C3%A4llskapet
http://www.astronomi2009.se/planering/VandringsUtst%C3%A4llning
Länsbiblioteket kommer att ha tillgänglighet som tema 2009.
Glöm inte Biblioteksmiljonen http://www.biblioteksforeningen.org/, ett sätt att finansiera sin vision.
Mejla någon av oss senast den 31 oktober och berätta om ni kommer.
Tinne Wennerholm christine.wennerholm@lg.se
Maria Westerman maria.westerman@lg.se
Länsbibliotek Gävleborg
På barnarbetsmötet i Bomhus bestämdes att Bok och berättarkalaset Kråkfötter skall gå av stapeln 20-30 april 2009. Nu måste vi börja planera.
Vi ses den måndagen den 3 november 2008 i Söderhamn för inledande diskussioner. Vi börjar kl 9:00 med fika & och lite boktipsande. Vi arbetar fram till kl.13:00 då vi tar gemensam lunch.
Några frågeställningar är:
• Tema 2009?
• Kråkfotssidan på webben
• Skolorna och andra samverkanspartners.
• Ekonomi
Var kan man söka pengar? Alla tips mottages tacksamt.
• Kalas-Program
Samverkan mellan kommuner?
• Marknadsföring?
• Hur kan länsbiblioteket hjälpa till?
• Övrigt?
Tinne-tankar omkring detta:
Maria Westerman och undertecknad kommer att finnas till hands.
Det är Astronomiår 2009. Kan man göra något omkring det? Hur koppla detta till läsfrämjande? http://www.astronomi2009.se/planering/SvenskaAstronomiskaS%C3%A4llskapet
http://www.astronomi2009.se/planering/VandringsUtst%C3%A4llning
Länsbiblioteket kommer att ha tillgänglighet som tema 2009.
Glöm inte Biblioteksmiljonen http://www.biblioteksforeningen.org/, ett sätt att finansiera sin vision.
Mejla någon av oss senast den 31 oktober och berätta om ni kommer.
Tinne Wennerholm christine.wennerholm@lg.se
Maria Westerman maria.westerman@lg.se
Länsbibliotek Gävleborg
måndag 6 oktober 2008
McDonald's kränger böcker
Hej!
Debatt pågår om McDonald's utdelning av nästan 5 miljoner böcker till Sveriges barn. Vad säger ni?
Debatt pågår om McDonald's utdelning av nästan 5 miljoner böcker till Sveriges barn. Vad säger ni?
Traktorn som lockar till läsning
Gotland renoverar sina filialer i ett projekt som heter Fokus rummet. Nu har ännu ett biblioteksfilial nyinvigts på Gotland. Denna gång med tema hästar & traktorer.
Möten mellan Barn och Kultur som ger mening
Missa inte!! Barnkulturkonferens på Silvanum i Gävle med många bra föreläsningar och föreläsare.
Teaterdagar i Hallunda
14-16 november är det dags för de årliga teaterdagarna i Hallunda, Stockholm. Föreläsningar, seminarie och workshops. I år är slagorden Dialog, Delaktighet, Demokrati.
torsdag 2 oktober 2008
Nalle-hotell på biblioteket
Detta utskick går ut till förskolorna som en affisch så att föräldrarna får möjlighet att se.
Efterlysning!
Vi (Edsbyns bibliotek) söker nallar till en nalle-utställning i samband med internationella nalledagen 27/10. Nallen har fått sitt namn från den amerikanske presidenten Theodor Roosvelt som för över 100 år sedan vägrade att skjuta en björnunge under en jakt. Tidningarna gjorde en grej av det och efter det kom leksaksnallarna att kallas ”Teddybjörnar” efter Theodor "Teddy" Roosvelt.
Alla nallar har en historia. Vill du berätta om din nalle? Knyt fast en lapp med följande information kring halsen på din nalle och lämna in den på Edsbyns bibliotek senast den 24/10:
Nallens namn: Vad tycker nallen om att göra?
Ägare: Vad tycker nallen om att äta?
När fick du den? Något mer du vill berätta om din nalle?
Av vem?
Vi lovar att ta väl hand om alla nallar och biblioteket kommer att vara som ett nalle-hotell. Du kan hämta din nalle igen måndagen den 3/11 Alla som lånar ut sina nallar till oss eller som fyller i en nalletävling är med i utlottningen av en biblioteksnalle och bokvinster. Bilder på nallarna och nalle-historierna läggs sedan ut på Bibblabloggen.
I samband med internationella nalledagen visar vi upp nallarna på Edsbyns bibliotek under tiden 27/10 -31/10 (höstlovet). Det kommer att finnas nalletävlingar att fylla i och klippdockor att färglägga. Självklart kommer det också att finnas nalleböcker att låna och läsa.
Fredagen den 31/10 kl. 11 blir det sagostund på Lill-bibblan för barn med medföljande vuxen.
Efterlysning!
Vi (Edsbyns bibliotek) söker nallar till en nalle-utställning i samband med internationella nalledagen 27/10. Nallen har fått sitt namn från den amerikanske presidenten Theodor Roosvelt som för över 100 år sedan vägrade att skjuta en björnunge under en jakt. Tidningarna gjorde en grej av det och efter det kom leksaksnallarna att kallas ”Teddybjörnar” efter Theodor "Teddy" Roosvelt.
Alla nallar har en historia. Vill du berätta om din nalle? Knyt fast en lapp med följande information kring halsen på din nalle och lämna in den på Edsbyns bibliotek senast den 24/10:
Nallens namn: Vad tycker nallen om att göra?
Ägare: Vad tycker nallen om att äta?
När fick du den? Något mer du vill berätta om din nalle?
Av vem?
Vi lovar att ta väl hand om alla nallar och biblioteket kommer att vara som ett nalle-hotell. Du kan hämta din nalle igen måndagen den 3/11 Alla som lånar ut sina nallar till oss eller som fyller i en nalletävling är med i utlottningen av en biblioteksnalle och bokvinster. Bilder på nallarna och nalle-historierna läggs sedan ut på Bibblabloggen.
I samband med internationella nalledagen visar vi upp nallarna på Edsbyns bibliotek under tiden 27/10 -31/10 (höstlovet). Det kommer att finnas nalletävlingar att fylla i och klippdockor att färglägga. Självklart kommer det också att finnas nalleböcker att låna och läsa.
Fredagen den 31/10 kl. 11 blir det sagostund på Lill-bibblan för barn med medföljande vuxen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
