fredag 30 juli 2010
Hej Höst
Hoppas att ni haft det riktigt bra under den sköna sommaren. Några har väl semester fortfarande men här på Silvanum är det ganska öde. Jag har städat och städat och städat och städat klart.....idag. Känner mig ganska redo för en höst som redan börjar fyllas.
Om två veckor börjar IFLA (International Federation of Library Association) i Göteborg och jag ska arbeta som volontär, vara rumsvärd under veckan. Vi ska också presentera Läskonster på en "poster-session" med engelskt material, som ett exempel på hur man arbetar med barnbibliotek i Sverige. Äppelhyllan, the famous apple-shelf, har fått en egen presentation med Jenny Nilsson på TPB. Även barnkonventionen och svenska barnbibliotek kommer att presenteras med en ny folder som kommer er alla till del senare under hösten när den tryckts upp. Från Gävle presenteras X 5000 ett stort läsprojekt. Gunilla Hagman på skolbibliotekscentralen m fl åker ner till Göteborg för att hålla i den presentationen.
När det gäller Bok och Bibliotek kommer Gävleborg att ha en monter som bekostas av Regionförbundet. Temat kommer att vara samverkan. Hur montern ska se ut är inte klart än. Läskonster tillsammans med ett projekt i Östergötland "Bokens alla sidor" presenteras i Kulturrådets monter den 23 september under titeln "Hur skapar man unga läsare?". Välkomna dit!
Så länge....
Tinne
PS! Bilden visar en av ingångarna till barnavdelningen på Ludvika nya bibliotek. Inspirerade av Hjörring????
Lästips Språktidningen 3 2010
Barnspråk
Bebisen testar all världens ljud
Som nyfödd var du beredd att lära dig alla språk. Först prövade du arabiska. Om det var rätt fick du bekräftelse av din omgivning - om inte prövade du vidare.
Det jollrande barnet kan i princip skapa vilka ljud som helst. Först kommer vokalerna: aaaaa, iiiii, ooooo. Det har alla barn gemensamt, oavsett var i världen de föds.
Sedan kommer konsonanterna. Vid tre månaders ålder är de flesta bebisar duktiga på faryngaler. Det är konsonantljud som bildas genom att bakre delen av tungan spärrar av eller förtränger luftströmmen vid svalgets bakre vägg. Faryngaler förekommer i stor utsträckning i arabiskan, men annars är de relativt sällsynta. Om barnen befinner sig i arabvärlden får de alltså beröm för sina fina språkljud, men har de sin hemvist i någon annan del av världen tycker folk bara att ungarna gurglar fint.
Rent tekniskt beror faryngalerna hos det lilla barnet på att halsen är kort. När halsen växer fortsätter barnet därför inte att producera de här ljuden, om det inte uppmuntras till det, och faryngal-ljuden går över i g-ljud.
Ovanstående text är ett sammandrag av en artikel som publicerats i pappersupplagan av Språktidningen. Du kan beställa lösnummer av tidningen här.
Text: Catharina Gisby, illustration: Jens Magnusson.
Publicerad i Språktidningen 3/10 och på webben 2010-06-03.
Bebisen testar all världens ljud
Som nyfödd var du beredd att lära dig alla språk. Först prövade du arabiska. Om det var rätt fick du bekräftelse av din omgivning - om inte prövade du vidare.
Det jollrande barnet kan i princip skapa vilka ljud som helst. Först kommer vokalerna: aaaaa, iiiii, ooooo. Det har alla barn gemensamt, oavsett var i världen de föds.
Sedan kommer konsonanterna. Vid tre månaders ålder är de flesta bebisar duktiga på faryngaler. Det är konsonantljud som bildas genom att bakre delen av tungan spärrar av eller förtränger luftströmmen vid svalgets bakre vägg. Faryngaler förekommer i stor utsträckning i arabiskan, men annars är de relativt sällsynta. Om barnen befinner sig i arabvärlden får de alltså beröm för sina fina språkljud, men har de sin hemvist i någon annan del av världen tycker folk bara att ungarna gurglar fint.
Rent tekniskt beror faryngalerna hos det lilla barnet på att halsen är kort. När halsen växer fortsätter barnet därför inte att producera de här ljuden, om det inte uppmuntras till det, och faryngal-ljuden går över i g-ljud.
Ovanstående text är ett sammandrag av en artikel som publicerats i pappersupplagan av Språktidningen. Du kan beställa lösnummer av tidningen här.
Text: Catharina Gisby, illustration: Jens Magnusson.
Publicerad i Språktidningen 3/10 och på webben 2010-06-03.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)